Igårkväll träffade vi Tessla, 5 månader i Jälla träningshage.

Hon och Ankan är jämnhöga nu, men Ankan är... plumsigare... :o)

De lekte väldigt fint ihop, även om Ankan hade svårt med balansen. En sån här sväng renderade omedelbart i en kullerbytta.

Söta Tessla står däremot stadigt på sina fyra och kvick som en vessla är hon.

Till skillnad mot den här lilla damen, alltså...!

Även schnauzern Sickan var där och Morris förstås. När de var så många samtidigt passade Ankan på att stjäla Tesslas pipboll i stället.

Dom var så nyfikna, dom däringa skäggen.

Sickan är en sån vacker schnauzer, matte har svårt att se sig mätt på henne. Men leka ihop kan de inte, Embla och Sickan och har aldrig kunnat. De gruffade som vanligt och nu hade Embla dessutom en Anka som hon ville vakta. Vi får gå skogspromenad tillsammans nästa gång - det däremot brukar fungera jättebra.

Glad valplek tar på krafterna. Snart du, Tessla, har du inte en chans mot en hoffe som bara dänger på.

Vi provade valpinkallning igår, där Maria höll Ankan och matte gick bort och ropade. Och som ett skott kom hon båda gånger. Däremot sprang hon inte tillbaka till Maria när hon ropade och det var precis vad jag ville. Hon känner inte Maria än och då ska hon inte ränna iväg. Perfekt. Mycket snart förväntar jag mig däremot att hon gör det - när Maria ingår i Ankans vänkrets blir det så bra att träna "budföring" mellan oss.

Senaste ankbuset var att plantera om tulpanerna i rabatten. "De är väl snyggare när de ligger huller om buller på gräsmattorna, matte?"

 <<   Till ankbilds-index  >>