Bilder

18-19 februari. Dag 31 och 32: Valpspecial

 <<   Till ankbilds-index  >>

Äntligen har jag fått träffa min Anka! Hon är det sötaste man kan tänka sig. :o)

Eller hur?

Vackra mamma Alice är en exemplarisk mor - helt trygg med sig själv och sina valpar.

Nu när valparna är halvvägs lämnar hon dem gärna för en tur nedåt fälten mot Ätran med oss och Embla.

Men JAG, däremot, har svårt att hålla mig ifrån de nio små syskonen.

Embla delar inte hänförelsen - fy sjutton vilka knepiga figurer!

Men ankmatten njuter av sin Anka som med djup koncentration och tungan till hjälp kavar uppför benet.

När hon inte ägnar sig åt minst lika viktiga saker, förstås. :o)

Med lite övertalning kommer Embla in en sväng, men försvinner lika fort. Huvva!

Matte!

Mattekängorna är jätteskojiga med sina snören och flärpar. Ankan tränar sig för framtida skomassaker.

Någon är på väg in!

Alice står tålmodigt med de nio en stund.

Men hon tröttnar lite fortare än de, som i en vällande flodvåg försöker övertala henne att bjuda på bara en liten slurk till. Snälla!

Troja med sin nya valp att uppfostra. Hon tar det som hon brukar - med upphöjt lugn.

Och Ankan känner sig trygg och nöjd.

Inte min mamma, men närapå.

Embla vet ännu inte vad som väntar av underbart hoffe-schnauzerröj i Upplandsskogarna.

Hon drar!

Troja och Ankan trivs.

Och vore det inte för nån som fyrar av blixtar i plytet hela tiden skulle det snarkas både till höger och vänster.

Men hur kan man låta bli att föreviga ett sånt ögonblick.

Valprummet är ändå skönaste sovplatsen, sak samma om det är tidning eller biabädden som väljs.

Sen är det kivdags med syskonen.

Leka är lika med tugga. Hårt!

Trött igen och matte får en tillgiven slick på handen.

Plötsligt är hela famnen full av busande valpar.

Alla valparna är så härligt trygga.

Det finns fler sovställen att välja på. Tidning, bädd, matte eller varför inte ett av syskonen...

Leonbergern Elli kommer också och hälsar på med matte Gull-Marie. Elli är det största och snällaste lejon man kan tänka sig, men hon delar Emblas uppfattning - valpar är rätt vedervärdiga!

En tidigare bild på Ankan och hennes valpmage hade en hård dataskärm emellan sig och ankmatten. Men nu - NU! - har den pussats live och väntan tills det är dags att hämta den lilla är oändligt lång...

Sov gott och lek en jättemassa mycket, lilla Ankan min, så ses vi snart.

 <<   Till ankbilds-index  >>