Hoppsan! | 2007-08-01 |

Hoppsan, så fort tiden rusar iväg nu helt plötsligt! Augusti, den sista sommarmånaden inleder storstilat med högsommarvärme och vackra, mättade färger. Mycket har hänt de senaste dagarna. Ankan, den vackra, ni vet, har genomgått sitt MH i Varberg och det mycket bra, hon liksom sina syskon. Tyvärr löpte Murastugans egen Inez, men får göra sitt om några veckor istället.

Mona-Stina fick mycket beröm för sina duktiga, fina kull av mentalbeskrivaren Anita Andersson och testledaren Gullan Sannum ville helst ta över "Lilla fröken Gotland", Nova, på stört :o) MH-protokollet kommer upp på Ankans egens sida snart.

På eftermiddagen grillade vi nere vid Ätran tillsammans med Ankans halvbror Arras husfolk. De har två hundar, dels då Arras själv härovan på bild, en vacker smt-hane och så gamla, gamla men mycket vackra colliedamen Ami.

Ami, eller Mia, som hon kallas, är nästan 15 år gammal och strosade förnöjt omkring där i strandkanten.

Så välskött och välborstad och skratta kan hon fortfarande!

Arras är från Alice första kull och en mycket trevlig bekantskap. Stor och fin och titta vilket vackert huvud!

Ibland tänker jag att även jag skulle vilja ha en smt, men en guldanka är ändå av guld ju... och Ankan räcker och blir över för flera år framåt.

Blonda hoffar är verkligen vackra de också. Ankans bror Attis och Ankan själv hade underbart roligt därnere vid Ätran. Embla syns visst inte till alls på de här bilderna, men det beror på att hon hade ett uppdrag - att vakta köttet som grillades. Nån bit kunde ju tänkas ramla av gallret...

I brist på skäggig schnauzer får en underbart söt, prickig kalv duga. :o)

Senare:

Så... nu har jag hämtat över de bilder jag lagt i lilldatorn. Inte för att kameran hann vara framme mycket alls detta besök, men ett par bilderfrån Ätran första kvällen blev det.

Den allra vackraste av ankmödrar... sothönan Alice.

Ankan och Inez hämtade vedträn och...

... satsade på varsin flock kanadagäss.

På riktigt nära håll insåg Ankan dock att hon bara var en anka och inte alls fattade vad dom där figurerna babblade om. Bäst att vända.

Vackra Halland!

Tack M-S för att vi fick bo i bastun och ha det allra bäst några dagar igen!