Dalälven fick sin beskärda del av stormen häromdagen och hela norra sidan var draperad i isglasyr.

Ankan var mäkta imponerad.

Embla var mer intresserad av måsarna ute på stenarna i vattnet.

Fast vackert var det med alla isformer.

Ankan försökte komma underfund med den krasande världen.

Men det var roligt att halka runt också och det fick henne att bli lite i gasen. Embla bestämde att det var bäst att dämpa henne lite.

När schnauzrar sänker huvudet som ilskna tjurar, går ingen anka säker.

Då finns det bara ett sätt att rädda sig på.

De blå bergen på andra sidan ligger i Dalarna. Jag blir lika imponerad varje gång.

Inga orkanvågor idag, precis. Men rätt söta! :o)

På insidan av stigen med de mäktiga tallarna finns mindre avsnörda gölar. Där låg isen på bottnen.

Sen får Embla tillfälle att stila igen. Schnauzrar kan klättra i träd. Det kan inte Ankor, hur mycket dom än försöker.

Makalöst avundsjuk anka.

Och makalöst fin schnauzer!

 <<   Till dagen-index   >>