Idag fick vi finbesök från Skäggstugan mellan hav och sjö i Norduppland: Märta och hennes fyra månader gamla "lillasyster" Hilda kom och hälsade på. Den där lilla saken var inte lätt att fånga på bild. Här är en rumpa i alla fall...

De båda schnauzrarna tyckte att det var ett stort äventyr att undersöka allt kring Schnauzerstugan. Och godis låg det överallt, gottigottgott hönsbajsgodis!

Tänk om man fick sånt varje dag!

Titta på den lilla pajasen! :o)

Efter lite kaffe åkte vi till sjön. Vädret var härligt, lagom sommarvarmt och vid sjön blåste det så varken mygg eller åskflugor vågade sig fram. Märta hämtade pinnar i vattnet för brinnade livet. Den hund som inte fastnade på minneskortet idag, heter Embla och hon badade inte. Hon hade nämligen hittat nåt gott att smaska på och gav sig inte förrän varenda smula var borta.

Så stackars Märta fick bada ensam...

Lilla Hilda doppade sig lite grann, men sen tyckte hon att hon skulle få alla pinnar som Märta hämtade.

Den här lilla saken [har jag förresten någonsin nämnt hur vacker jag tycker att hon är... det tror jag nog inte att jag gjort, eller... ;o)], fick sitta och titta på. Det går inte att ha en hårdhänt hoffe på nära 30 kilo ihop med en liten tuss på bara fyra kg. Men hon var så duktig - här visade hon verkligen prov på det typiska hoffedraget: det finns en av- och på-knapp och det var inga problem att ha henne sittande så här. Hemma låg hon i bilen med luckan öppen och tittade bara lugnt på allt som hände därutanför. Ibland hörde man ett stilla svansdunkande, bara. Matte var imponerad!

Hilda är inte det minsta vacker med hoffemått mätt. Men alldeles fasligt söt med schnauzermått!

Ett bedårade charmtroll rakt igenom.

Efter mat och kaffe med jordgubbar och tillbehör var det dags för hemfärd till Norduppland igen. Det var ett trevligt besök!

OCh titta vad jag fick i present: en perkolatorknopp i metall och en påfyllnadstratt , så att man inte spiller ner kaffepulver i vattnet. Nu hade jag nyss bytt till en ny plastknopp och visste inte om denna skulle passa. Men nyfiken och klåfingrig som jag är bröt jag sönder plastknoppen och provade metallknoppen. Den passade alldeles utmärkt! Hälsa Lasse det, Bibbi! Jag fick också ett par väldigt vackra foton av Troja. De får stå på spiselkransen i sitt kuvert ett tag, jag kan inte titta på dem riktigt än. Men jag är mycket tacksam för dem!

Tack för idag - ni är så välkomna igen!

 <<   Till dagen-index   >>