Vi har en intensiv flyttvecka på jobbet och turas om med rutingöromålen. Jag bad att få ha Ladan för mig själv idag, för att introducera Ankan med den delen av spångalivet.

Förutom att smyga omkring som mystiska Arne gömd bakom en grankotte, blev det en massa nya intryck och Ankan blev trött. Inte det minsta uppskattade hon de stunder hon stängdes in i ett bås. Det hördes nog ända ner till mamma Alice i Halland att en stackars, stackars Anka satt inspärrad mot sin vilja...

Men att kolla katternas matskålar var desto roligare.

Vilket Kalle högeligen ogillade och smällde till Ankan, samma behandling som alla hundar på Spånga föräras.

Mocka hos kaninerna var rätt intressant också.

Men dagens absoluta höjdpunkt var det spännande avgrundsgurglet från golvbrunnen i Ladugården.

Dansant avslutning på en spännade dag. Här är vi ute i Jälla. En liten mini-minipromenad tillsammans med Embla blev kvällens ankträning. Det gällde att hålla reda på var matte och Embla höll hus och inte fördjupa sig i alltför långvariga diskussioner med roliga kottar, löv och kvistar.