Vi har inte gjort något särskilt denna Nationaldag. Det behöver man inte när man bor så här på landet i finaste försommartid.

Nationaldag var det idag, minsann. Men rätt kallt. På eftermiddagen värmde solen lite mer och vi gjorde en tur längs ängarna. Blåsten höll mygg och knott i schack. De är annars rikligt förkommande i år.

Embla stenklättraren gör en Anka avundsjuk. Men försöka kan man ju.

Fast livsglädjeskutten sitter bättre.

Och smygtekniken.

Så hon får stå där bäst hon vill på toppen, tant Embla.

Oåtkomlig och onåbar.

Stackars Anka!

Bondens kor på kullen i motljus.

Ankan gör ett nytt försök. Nu gick det lite bättre.

Men strax lurar Embla ner Ankan i vattnet. Och hon som inte vill plurra!

Det var kanske inte så dumt ändå, matte!

Ankan plurrar i helt frivilligt. Vad hon är vacker!

Sånt är trevligt att höra! Mera, matte!

Nya asplöv, långt ifrån höstens stora gullpengar.

Klättra är egentligen en barnlek.

 <<   Till dagen-index   >>